Ja då är det 2011, undrar hur länge man kommer att skriva 2010? Det dröjer nog ett tag innan man lär sig. Då ska jag sammanfatta 2010, första ½ året var ingen höjdare men resten av året var kanon.

Det började i Januari, då pajade kylskåpet och eftersom det var några år, så fanns inte den modellen kvar utan det fick bli ny kyl å frys. Eftersom vi har rostfritt i köket så gick kalaset på en del, suck!

Februari, typ när det var som kallast, då pajade motorn till pelletsbrännaren men där hade vi tur, det gick på garantin men även kaffebryggaren la av.

Sen gick det smärtfritt ända tills i slutet av april, då voltade jag med bilen och totalförstörde den, så det resulterade i en ny bil. Jäklar vilken änglavakt jag hade, det som var mest jobbigt efter olyckan var, tänk om jag hade haft med Azlan. Jag hade aldrig förlåtit mej själv om det hade hänt honom något, men nu var han inte med utan låg hemma å sov.

I början av maj, så blev pappa opererad, dom bytte ut 4 kranskärl i hjärtat och det var väldigt jobbit att se pappa så "hjälplös" när han kom hem från op men allt gick kalasbra. Sista maj, så ringde mamma ner till jobbet och sa att det hade hänt något med pappa, jag å syrran kastade oss in i hennes bil å körde som biltjuvar hem. Mamma visste inte om pappa hade fått en stroke, men som tur var så var det inte det utan det var en tiaattack (vet inte som det stavas så) men det tog väl ca 4 mån. innan han fick köra bil. Men nu är allt bara bra, full fart på pappsen.

Sommaren flöt på smärtfritt, det var kanonvarmt och då jobbade jag och när jag hade mina 2 veckors semis, så tror jag att det regnade. Men vad gjorde det, i november så åkte vi till underbara Thailand   och vilken kanonresa! Varmt å skönt, go mat, go kall öl och underbart resesällskap. Längtar tillbaka så jag tror jag blir galen, så vi får väl se om det blir en resa i år också.

Så nu sitter jag här och det är 2011, nyåret sov jag in, jag var så sleten efter jobbet igår att jag orkande inte hålla upp ögonen. Det sista jag kommer ihåg är att Jonny sa, "nu är det 10 min kvar" men sen kommer jag inte ihåg något mer, utan jag somnade med Azlan tätt in till mej. Å sleten måste jag ha varit, vakande (vet inte som jag ska våga skriva det...) kl. 12:30, vet inte när jag sov så länge sist.

Nä, nu ska jag inte uppehålla er längre utan ha nu en riktigt god fortsättning på 2011!

Puss å kram!